Ett frö ska gro - första sådden för dig som nybörjare

Vad ska jag tänka på vid frösådd?

1. Förkultivering innebär att fröerna förodlas inomhus.
2. Ta reda på om fröerna ska förkultiveras eller direktsås.
3. Läs anvisningen på påsen för varje enskild frösort.
4. Så i en lucker, näringsfattig jord.
5. Frösådderna ska stå varmt, luftigt och fuktigt.

VAD ÄR ETT FRÖ?

De allra flesta växter på jorden är så kallade fröväxter, vilket innebär att de förökar sig med hjälp av fröer. Fröer är fantastiska små förpackningar av liv. Vanligtvis består ett frö av en grodd, av näringsvävnad och ett skyddande fröskal. I näringsvävnaden har växten under säsongen lagrat näring så att fröet ska kunna försörja sig själv den första tiden i livet. När grodden är färdigutvecklad inne i fröet innehåller den anlag till den första lilla roten och till växtens första skott samt de första bladen, som kallas hjärtblad.

NÄR ÄR DET TID ATT SÅ?

Vilken tid på året som är bäst för ett frö att komma i jorden beror på vad det är som ska sås och var i landet du bor. Det finns odlingsanvisningar på påsen till varje enskild frösort som är viktiga att följa men odlingen blir mycket roligare om du också har grundläggande kunskaper om fröodling. Vi börjar med att reda ut två centrala begrepp i fröodlarens värld, nämligen förkultivering och direktsådd.

Varför ska fröer förkultiveras?

Växter tar olika lång tid på sig att utvecklas. I Sverige har vi en relativt kort växtsäsong, vilket gör att många växter som frösås inte hinner gro, växa upp och bilda blommor och frukt under den tid då värme och ljus står till förfogande utomhus. Därför förkultiverar eller försår vi vissa arter och sorter inomhus så att plantorna har kommit en bit på vägen innan de planteras ut i krukor, rabatter och köksland på vår eller försommar.

Förkultivering är en extra bra hjälp för odlare som bor en bit upp i landet. Viktigt att tänka på är dock att inte börja förså för tidigt om du bor på en plats där vår och sommar låter vänta på sig eftersom de små plantorna ändå inte kan planteras ut förrän det är varmt nog i jorden.

När kan fröer direktsås?

Växter som tar kort tid på sig att utvecklas från frö till att blomma och sätta frukt kan sås direkt i rabatten, kökslandet, odlingslådor eller i en kruka på altan och balkong. På fröpåsen står det ofta ”Sås direkt på friland” när du kan direktså fröerna. Tiden för direktsådd beror på var i landet du bor. Utgå från att jorden ska ha hunnit reda sig, alltså blivit tillräckligt varm och torr för att hysa ett frö.

Nästa steg i att förstå när det är tid att så och varför tiden varierar beroende på vad vi odlar är att känna till växternas livscykel som kan vara ettårig, tvåårig eller flerårig.

Frösådd av ettåriga blommande växter

Våra ettåriga blommande växter lyssnar gärna till det passande namnet sommarblommor. De blommar rikligt under sommaren och en bit in på hösten för att sedan sätta frö, vissna ner och dö. Hela livscykeln är avklarad under en växtsäsong. Ettåriga växter kan också gå under benämningen annueller.

En del sommarblommor, som ringblomma, sömntuta och ringkrage, växer i raketfart och börjar blomma bara några veckor efter sådd. På fröpåsen till dessa sorter står det ”Sås direkt på friland” vilket innebär att de direktsås på sin växtplats när jorden har rett sig.

Andra sommarblommor, som rosenskära, blåklint och solros, utvecklas relativt snabbt och hinner blomma om de direktsås, men du får njuta av tidigare, och därmed längre, blomning om du förkultiverar fröerna. På fröpåsen till dessa sorter står det både ”Förkultiveras inomhus…” och ”Kan även sås direkt på friland när jorden blivit uppvärmd”. Ju längre upp i landet du bor desto bättre är det att förkultivera även relativt snabbväxande ettåriga blommor.

Slutligen finns det sommarblommor som bör förkultiveras i hela landet för att vi ska hinna njuta av ordentlig blomning under vår korta växtsäsong. På fröpåsen står det att sorten ska förkultiveras inomhus samt under vilken period detta bör ske, exempelvis ska begonia förkultiveras i januari-mars och sommaraster i mars-april.

Frösådd av tvååriga blommande växter

Tvååriga blommande växter, som borstnejlika, stockros och fingerborgsblomma, använder första växtsäsongen till att bilda rötter och en bladrosett och andra växtsäsongen till att blomma, sätta frön, vissna ner och dö. Många tvååriga arter och sorter frösår sig villigt vilket gör att vi kan uppleva dem som fleråriga då nya fröplantor kommer upp varje år. Tvååriga växter kan också gå under benämningen bienner.

På fröpåsen till tvååriga blommande växter står det att de antingen förkultiveras inomhus tidigt på säsongen eller sås utomhus i krukor eller på friland under juni-juli för tidigare blom följande år. Här kan du välja det alternativ som är mest praktiskt för dig, blomningen sker i vilket fall som helst först år två. Har du många andra sådder igång inomhus under tidig säsong är det lugnare att starta de tvååriga sådderna ute på sommaren.

Frösådd av perenner

Med perenner menar vi fleråriga örtartade trädgårdsväxter, till skillnad från träd och buskar som är vedartade. Hos perenner vissnar alla delar ovan jord ner på vintern men rötterna lever vidare i vinterdvala för att vakna och skjuta nya, pigga skott nästa säsong.

Perenner kan förkultiveras inomhus tidigt på säsongen, redan i januari-februari. Vissa blommar redan första säsongen, som sorter av röd solhatt och röllika, medan många blommar först andra säsongen. Väntan är väl värd eftersom perennerna sedan blommar sommar efter sommar.

Fröer till perenner kan också sås på hösten. Då hinner en liten planta komma upp innan vintervilan och året därpå växer den till sig och hinner ofta börja blomma den säsongen, alternativt säsongen därpå. Sår man sent under hösten gror de inte alls just då, i stället kommer de igång direkt när solen börjar stråla på våren.

Frösådd av grönsaker

Grönsaker kan vara ettåriga, tvååriga och några är perenna. Exempel på tvååriga grönsaker är rotfrukter som bildar rot och blad första året och växer upp och går i blom under säsong två. Eftersom vi odlar rotsakerna för att skörda och äta roten ser vi inte denna utveckling. Man kan säga att vi odlar de flesta av våra grönsaker som ettåriga vare sig deras livscykel är ett- eller tvåårig, vilket gör att det ofta står ettårig på fröpåsen för alla arter och sorter.

Exempel på perenna grönsaker är kronärtskocka, strandkål och ramslök.

Precis som för blommande trädgårdsväxter behöver vissa grönsaker förkultiveras för att hinna leverera sin efterlängtade skörd under en kort växtsäsong. Exempel på grönsaker som förkultiveras är kål av olika slag, chili, tomater och gurka.

Står det på fröpåsen att du kan välja förkultivering eller direktsådd för en grönsak, exempelvis salladslök och squash, betyder det att förkultivering borgar för tidigare skörd i hela landet och är extra bra om du bor uppåt i landet.

De grönsaker som kan sås direkt i kökslandet eller odlingslådor är de som utvecklas snabbt, varav många kan odlas i omgångar hela sommaren, som bladgrönsaker, rädisor och morötter.

VILKEN JORD SKA JAG SÅ I?

Det fiffiga lilla fröet innehåller all den näring som grodden och groddplantan behöver i början av livet. Alltså ska fröodlaren inte tänka på näring i början. I stället ska du fokusera på att ge dina fröer en luftig miljö, dels för att de första små rötterna inte ska möta tufft motstånd, dels för att luftig jord värms upp lättare och låter vatten sakta rinna igenom. Fröer vill ha värme och lagom fukt, inte kyla och blött.

Måste jag köpa såjord?

Såjord som finns att köpa i påse är porös och näringsfattig, precis som den ska vara. För nybörjaren eller om du inte har tillgång till annan jord är färdig såjord ett bra alternativ. Det kan också vara väl värt att satsa på om det står på fröpåsen att fröerna är ömtåliga.

Du kan göra egen såjord genom att blanda lika delar kompostjord, sand och ogödslad torv samt blanda i lite vermikulit.

BEHÖVER FRÖER LJUS FÖR ATT GRO?

Vår känsla av att ljus och liv hör ihop är stark. Samtidigt uttrycker vi ofta att fröer ska ner i jorden. Hur är det med fröer och ljuset egentligen? Jo, det finns både mörkergroende och ljusgroende fröer.

Att så ljusgroende fröer

I Impectas odlingsbeskrivning står det om en frösort är ljusgroende. Dessa ska alltså inte täckas med jord. Vid sådden kan fröerna försiktigt tryckas mot jorden så att de kommer i kontakt med den fuktiga ytan. Du kan också täcka med ett tunt lager perlit, som släpper igenom ljuset, håller fukten och ger fröerna ett skyddande täcke.

Att så mörkergroende fröer

Fröer som inte är ljusgroende täcks med jord för att skapa skydd från ljuset. Står det specifikt att en sort är mörkergroende innebär det att fröerna kräver en lite mer ordentlig täckning, inte bara med jord utan exempelvis med mörk plast eller kartong.

Står det ingen specifikt i odlingsbeskrivningen, varken ljusgroende eller mörkergroende, täcks fröerna med jord. Är det angivet på fröpåsen hur tjockt jordlagret ska vara följer du det, står det ingenting kan du utgå från att fröerna behöver ett skyddande täcke på någon centimeter. Små fröer får ett lite tunnare täcke än stora fröer.

FUKT OCH LUFT TILL FRÖSÅDDER

När fröerna är sådda börjar en ljuv väntan och en varm omsorg om sådden. Ställ sådden varmt och täck den på något vis. Det bästa är att använda ett ventilerat lock som kan återanvändas, så att plaståtgången inte blir så stor. Har du inte ett sådant kan du täcka med en plastpåse med hål i. Locket gör att fukten stannar kvar och ventileringen gör att det inte är konstant blött på jordytan. Sörj för att sådden inte torkar ut, ej heller drunknar i vatten. Blir det riktigt blött tar du av locket tills jorden torkat upp. Det bästa för jämn vattning är att vattna sådden med en sprayflaska.

Odla med Impecta

Nu är det dags att verkligen så de första fröerna. Häng med oss så ser du hur vi gör, vilka tillbehör vi använder och hur vi hanterar de första sådderna i Odla med Impecta: Första sådden.