Fröerna gror inte - varför?

5 frågor när fröna inte gror

1. Får sådden rätt mängd vatten?
2. Är temperaturen rätt?
3. Finns syre i jorden?
4. Gror de i mörker eller ljus?
5. Behöver fröerna en köldperiod för att gro?

När du förstår vad som krävs för att ett frö ska gro i det vilda ökar du förståelsen för hur du ska hantera dina egna sådder och vad som kan vara problemet när fröer inte gror.

Ringblommans fröer har torkat och gått i frövila.

Fröer i naturen

Under sista tiden på moderplantan torkar fröerna och ett skyddande skal bildas. Fröerna slutar helt att utvecklas och går in i en period av vila. Frövila, även kallad groningsvila, handlar om att hindra fröer från att gro när förutsättningarna för själva groningen är utmärkta men villkoren för rotens och groddens överlevnad däremot inte är gynnsamma. Det finns två faser av frövila.

Primär frövila

Ett frö går in i den primära frövilan redan innan det trillar ur blomman. Det fiffiga med det är att när fröet lämnar moderplantan och landar i jorden börjar det inte genast att gro utan är vilande tills förhållandena är gynnsamma inte bara för groning av fröet utan också för att groddplantan ska kunna överleva. Ett tydligt exempel är hur det fungerar i vårt tempererade klimat, det vill säga ett klimat med fyra årstider:

När ett frö trillar till marken under sen höst kan det fortfarande vara varmt och fuktigt i jorden, vilket är en ypperlig miljö för ett frö att gro i. Ovan jord är det dock alldeles för kallt och mörkt för att en rot och grodd ska överleva. Här gör den primära frövilan sitt jobb genom att hindra fröet från att gro trots att jorden inbjuder till det.

Hur bryts primär frövila?

När och hur den primära frövilan bryts beror på i vilket klimat växten lever. Några exempel på faktorer som kan väcka ett vilande frö är:

• En period av kyla: vanligt i vårt klimat där groningen bör ske först efter vintern.
• Ett riktigt skyfall: vanligt i torra klimat där ett häftigt regn indikerar att en period av nederbörd väntas innan nästa långa torrperiod.
• Att passera genom matsmältningen hos ett djur: vanligt för växter som vill säkerställa att de sprids över stora ytor.
• Mekanisk nötning: kan också vara ett sätt att öka spridning. Fröet gror först efter att ha transporterats i vinden eller genom vatten och slagits mot hårda ytor.

Sekundär frövila

Efter att den primära frövilan har brutits är fröet redo att gro. I vårt klimat handlar det ofta om att en period av kyla, nämligen vintern, bryter vilan. När det väl har skett väntar fröet på bästa förutsättningar för att gro. Så länge kyla och mörker råder händer ingenting, utan nu är det framförallt tre faktorer som bestämmer när groningen verkligen startar:

• Vatten: första steget i groningsprocessen är att det torra fröet kan suga upp vatten. Marken måste alltså tina upp ordentligt.
• Temperatur: när fröet blir blött sväller det och är redo att spricka upp. För att fortsätta processen behövs värme. Marken måste alltså värmas upp ordentligt.
• Syre: utan syre inget liv. Marken behöver torka upp och bli lättare och luftigare innan fröet kan ta upp syre ordentligt.

Det finns andra faktorer som också kan påverka huruvida ett frö gror eller inte. Vissa fröer kräver exempelvis ljus, det är de vi definierar som ljusgroende i odlingsbeskrivningar. Andra fröer nöjer sig inte med normal vårtemperatur utan behöver en rejäl värmechock, vilket visar sig en tid efter skogsbränder då markfloran plötsligt ser helt annorlunda ut.

Efter att den primära frövilan brutits, exempelvis efter en köldperiod, och när optimala omständigheter för groning råder, vad gäller vatten, temperatur och syre, är det äntligen dags för fröet att gro. Är allt så frid och fröjd? Inte riktigt. Alla vi som odlar vet hur nyckfull våren kan vara och hur många bakslag vi kan vänta oss. Det är nu den sekundära frövilan gör sitt jobb. Vi kan beskriva den genom att se tre faser i groningsprocessen:

1. Goda omständigheter för groning råder och fröet börjar ta upp vatten.
2. Omständigheterna försämras plötsligt, exempelvis genom att våren gör uppehåll och det blir för kallt för att en groddplanta ska klara sig. Fröet går då in i den sekundära vilofasen och pausar groningen.
3. De goda omständigheterna skapas på nytt och fröet återupptar groningen.

Fas 2 och 3 kan gå fram och tillbaka under en period så att den sekundära vilan inträder flera gånger innan groningen fullföljs. När fröskalet väl har öppnats och en rot har börjat utvecklas finns ingen väg tillbaka utan nu måste omständigheterna både i marken och ovan jord vara goda nog för att en rot, grodd och groddplanta ska överleva.

Ljusgenomsläpplig perlit för täckning vid sådd av små och ljusgroende fröer.

Fröer i odling

Med kännedom om hur naturen hanterar sina frösådder kan du fundera kring fröer som används i odling och hur du kan skapa bästa förutsättningar för att dina sådder ska gro och växa till sig. När du köper en påse fröer från Impecta medföljer en odlingsbeskrivning på påsen, och på vår hemsida, där du ska hålla utkik efter några olika termer och beskrivningar som berättar vad som gäller för just den specifika sorten.

Är fröerna mörkergroende eller ljusgroende?

I odlingsbeskrivningen står det om en frösort är ljusgroende. Det innebär att optimala omständigheter för groning uppnås inte bara av tillgång till vatten, rätt temperatur och syrerik jord utan också av ljus. Dessa fröer ska inte täckas med jord. Vid sådden kan fröerna försiktigt tryckas mot jorden så att de kommer i kontakt med den fuktiga ytan. Du kan också täcka med ett tunt lager perlit, som släpper igenom ljuset, håller kvar fukt och ger fröerna ett skyddande täcke.

Om det inte står i odlingsbeskrivning att ett frö är ljusgroende är det alltid mörkergroende. Dessa fröer täcks alltså med jord. Är det angivet på fröpåsen hur tjockt jordlagret ska vara följer du det, står det ingenting kan du utgå från att fröerna behöver ett skyddande jordtäcke på någon centimeter. Små fröer får ett lite tunnare täcke än stora fröer.

Behöver fröerna en köldperiod för att gro?

För att underlätta groning och sådd för alla oss som odlar finns många sorter som har förädlats fram till att kunna gro utan en köldperiod. Andra sorter kan välja att gro utan en period av kyla men det är inte helt säkert att de gör det. Och ytterligare andra kommer garanterat inte att gro utan att utsättas för kyla. Det finns olika sätt för oss odlare att härma naturens köldperiod.

• Om det står i odlingsbeskrivningen att fröerna ska stratifieras måste de behandlas med en kombination av fukt och kyla för att bryta frövilan. Läs om hur du gör på Jordnära i Allmänna råd när du ska så frö.
• I odlingsbeskrivningen kan du också mötas av följande text för många perenna fröer som förkultiveras inomhus i början av året: Om groning ej inträffat inom en månad placeras sådden i kylskåp ca en månad. Dessa fröer kan välja att bryta sin vila utan en köldperiod men det är inte säkert. Då härmar du de naturliga förhållandena genom att ställa sådden mörkt och kallt i kylskåp.
• Sen höstsådd utomhus är det närmaste du kan komma naturens egen köldbehandling. För många perenner som förkultiveras inomhus i början av året kan du läsa i odlingsbeskrivningen: Kan även sås sep-nov utomhus i krukor eller på friland avsett för uppdrivning. När du sår perenner utomhus sent på hösten gror fröerna inte utan de är i sin primära vilofas. Efter vintern kommer de att gro. Läs mer om hur du förbered sådden på Jordnära i Så här försår du perenner.

Höstsådda blommor och grönsaker gror tidigt på våren.

Hur fungerar sommarblommor och grönsaker?

När vi studerar hur naturen fungerar är det skogens buskar och träd samt vilda blommor och örter som är våra studieobjekt. I rabatter, krukor och köksland odlar vi även sommarblommor och grönsaker som är kultiverade, det vill säga förädlade och anpassade för att vi ska kunna odla dem i ordnade former. Dessa fröer är i vila när vi köper dem, precis som fröer till perenner, buskar och träd. För många av dem kan frövilan utnyttjas till att göra sena höstsådder – precis som för perennerna gror fröerna inte före vintern utan först till våren. Syftet med den sena höstsådden är att få en tidig start på våren genom att fröerna redan finns på plats i jorden och kommer gro så snart omständigheterna är optimala för både groning och för rotens och groddplantans överlevnad.

Sommarblommor och grönsaker behöver dock inte köldperioden för att bryta frövilan utan de kommer gro utan köldbehandling när de förkultiveras inomhus under våren eller sås direkt utomhus när jorden är uppvärmd.

Vad har vi lärt oss om fröer och groning?

Genom att förstå naturen blir vi mer medvetna odlare. När det inte blir som vi har tänkt oss kan vi reflektera och klura på lösningar i stället för att tappa modet. Så vad har vi då lärt oss om fröer och groning genom att titta på hur det fungerar i naturen?

• Vatten i rätt mängd är helt nödvändigt för att ett frö ska kunna gro.
• Rätt temperatur på jorden krävs för att groningen ska starta.
• Det måste finna syre i jorden för att ett för ska gro och en rot ska kunna utvecklas.
• Rätt förutsättningar för groning vad gäller vatten, temperatur och syre räcker inte alltid för att groningen ska starta. Som odlare behöver du ta reda på om fröerna du odlar ställer ytterligare krav för att kunna bryta frövilan. Detta ska du kunna hitta i odlingsbeskrivningen på påsen till varje enskild sort.
• När groningen har nått stadiet då roten brutit igenom fröskalet kan groningen inte pausas utan nu måste förutsättningar vad gäller vatten, temperatur, luft och ljus optimeras för att rot och groddplanta ska klara sig.

Lycka till med dina sådder och odlingar!
Katarina Kihlberg
Impecta Fröhandel