Allt du behöver veta om att gödsla grönt
Låt det gå runt
I naturen rättar sig växterna efter den näring jorden innehåller. De kan inte växa mer än det näringsämne som det finns minst av tillåter. Oftast är det kväve, N, som begränsar. När bladen ramlar ner på hösten återgår allt som vissnar till jorden. I perenna rabatter, runt buskar och träd kan man lätt efterlikna naturens kretslopp genom att städa mindre på hösten. Låt blomställningar stå kvar över vintern, klipp och mylla ner på våren i stället. Stora blad från lönn och ek kan klippas med gräsklipparen och sedan antingen få ligga kvar eller krattas in under buskar. Våra vänner daggmaskarna kommer raskt att omvandla allt till den bästa näring växterna kan få. Ett litet extra tillskott av gödsel på våren är oftast allt som krävs.
Det gäller att ha ögon känsliga för grönt
I trädgården vill vi skapa de bästa förutsättningar så att det växer och prunkar optimalt. Men att ha en trädgård innebär inte bara arbete, även om arbetet kan vara lustfyllt. Gör det till en vana att ta en kvällsrunda och njut av din trädgård, formen av ett hallon, doften av reseda och synen av sallat i olika färg och form. Passa på att nypa några bladlöss och plocka bort några fula blad. Det är under kvällsrundan man ser att persiljan är tanig, morotsblasten alltför ljus och ringblommorna som inte riktigt vill komma igång. Om växter blir gängliga och ljusa i färgen, om det gröna går över i gult – då behövs det extra näringstillskott till jorden, växternas skafferi.
Gödsla med eftertanke
Växter är olika och behöver olika mycket näring. Grönsaker som kål och squash bildar mängder av grönt ovan mark, det kräver en hel del gödsel. Morötter, rödbetor och potatis koncentrerar sig på att bilda knölar och rötter under jord. Får de för mycket näring blir smaken fadd och hållbarheten sämre. Här gäller det att gödsla lagom. Blommor med ursprung i torra näringsfattiga områden ska inte heller gödslas för mycket, då växer bladmassan men blommorna blir få eller uteblir helt. Många av våra kryddväxter får sämre smak och kvalitet om de gödslas med mycket kväve.
Långsamma eller snabba
I köksträdgården skördar vi och tar bort det vissna och måste därför fylla på med näringsämnen. Tänk på att det är jorden vi odlar. Gör vi det rätt hittar växterna alla näringsämnen de behöver. Och självklart gödslar vi ekologiskt och undviker handelsgödsel. Stallgödsel från häst, ko och får innehåller liksom en bra kompostjord allt som krävs i grunden och det är långtidsverkande växtnäring. Det kan liknas med det vi har i skafferiet, mjöl, havregryn och pasta, det vi alltid har hemma. Snabb näring är det vi har i kylskåpet, det som inte håller så länge och som måste fyllas på allt eftersom. För växterna handlar det främst om kväverika gödselmedel som hönsgödsel, nässelvatten och gräsklipp.
Fyll på förråden
Lycklig den som har en gård med djur i sin närhet, där det finns stallgödsel att hämta när jordens förråd behöver fyllas på. I södra Sverige ska stallgödsel grävas ner tidigt på våren, särskilt om jorden är sandig. I övre delen av landet och om jorden är mycket lerig är det bättre att gräva ner stallgödsel sent på hösten. Gödseln ska helst vara väl brunnen, det innebär att den legat ett tag och komposterats så att den börjar likna och lukta jord. Färsk gödsel kan grävas ner på hösten men då tillsammans med det strö som djuren stått på. Strömaterialet kan vara halm, men idag är det oftast spån. Spån tar lång tid att bryta ner, men på sikt blir det till mull och näring till växterna. Är det mycket spån i gödseln kan man hjälpa nedbrytningen genom att blanda i hönsgödsel vid höstgrävningen eller vattna med gödselvatten när det börjar växa i landen på försommaren. För alla som inte har stall i närheten finns kogödsel att köpa säckvis och det fungerar också bra. Väl brunnen kompost från trädgården är också en bra tillgång när förråden ska fyllas på. Bokashi eller väl brunnen kökskompost räknas däremot till de snabba gödselmedlen.
Snabb näring
Så snart det du sått börjar få några blad, eller när du planterat ut det som förodlats eller som köpts som småplantor, gäller det att hålla koll. Växer det på bra är det bara att vattna och rensa ogräs. Men börjar bladen blekna och tillväxten avtar är det dags att börja ge ett lite extra och snabbt näringstillskott och det ska vara kväverikt. Eftersom kväve är ett flyktigt ämne lakas det lätt ut i markvattnet eller försvinner upp i luften. Kväverik gödsel ska därför främst användas i växande gröda och ges flera gånger under växtsäsongen. Men tänk på att alla vedartade växter, buskar och träd och perenner inte ska kvävegödslas efter juni månad, då växer de för mycket långt in på hösten, avmognar dåligt med risk för frostskador. Hönsgödsel, gräsklipp, nässelvatten och guldvatten (urin) är rikt på kväve.
Gräsklipp
Det som är billigast och ofta närmast till hands är gräsklipp. Lägg ett tunt lager, ett par centimeter eller så att det täcker jorden, runt plantorna. Gräsklippet bryts snabbt ner av jordens mikroorganismer och omvandlas till näring som är lätt för växterna att ta upp. Gräsklippet är bra på flera sätt, det hindrar ljusgroende fröogräs och håller fukten kvar i jorden. Fyll på allt eftersom under sommaren. Det behöver inte bara vara gräs från gräsmattan. Alla gröna blad duger, maskrosblad, nässelblad, kirskål och vallört. Se bara till att det inte följer med vissna blommor som gått i frö. Den enda nackdelen med gräsklipp är att sniglarna gillar att gömma sig under det.
Gödselvatten
Har du mycket sniglar i din trädgård är gödselvatten bättre än gräsklipp. Blanda 5 dl hönsgödsel i en tioliters hink med vatten och rör om några gånger. Nässlor, men även andra gröna blad läggs i en tunna med vatten, rör om och låt stå 5–7 dagar. Man brukar känna på lukten när det är klart. Båda blandningarna ska sedan spädas, färgen ska vara som svagt te innan det vattnas ut. Lakvatten från bokashi fungerar på samma sätt. Vill du se hur stor skillnad lite extra näring gör så kan du lämna några plantor utan gödsel, det är slående hur snabbt de som fått näring blir mörkgröna medan de som blev utan förblir bleka och taniga. Gödselvatten passar även till allt som odlas i krukor, balkonglådor och andra odlingskärl.
Gröngödsla
Om odlingen varit intensiv i flera år, eller om det använts handelsgödsel kan det vara bra att ge jorden en vilopaus med lite gröngödslingsväxter. Allra bäst är det om man planerar in det i en fyraårig växtföljd genom att en bit av köksträdgården sås med växter som ger jorden ny kraft. En bra gröngödslingsblandning består av någon kvävefixerande växt, som klöver, lusern, eller lupin. Dessa växter kan med hjälp av en jordbakterie binda luftens kväve till sina rötter. En del av kvävet används till tillväxt, men en stor del blir kvar i de rötter som blir kvar i jorden och kommer då till nytta för den gröda som ska växa där nästa år. Snabba växter med stora blad är också bra som gröngödsling. Bovete, vallört och honungsfacelia är tacksamma och sår man även in tagetes blir jorden fri från skadliga nematoder. Har man tung lerjord är havre bra som gröngödslingsgröda, gärna i blandning med de ovanstående. Havrens djupa rötter hjälper till att göra lerjorden mer lucker. Gröngödslingsväxterna kan sås tidigt på våren, de kan även sås på sensommaren, till exempel där potatisen växt. I södra delarna av landet kan höstsådd vara bra, det är alltid bättre för jorden att vara täckt av växter än att ligga bar. Vill man inte blanda kan en yta med kärringtand, eller kanske den blåblommande blåluzern, vara ditt val.
Skörda grönt och mylla ner
När gröngödselgrödan vuxit till sig kan man skörda av den innan den börjar blomma och absolut innan det bildas frö. Använd det gröna på samma sätt som gräsklipp. Det går att skörda flera gånger under en säsong om grödan är sådd på våren. På hösten vänder man ner allt som är kvar i jorden, utom om det är sått på hösten. Då kan man vända ner allt tidigt på våren i stället. All denna gröna massa bygger upp jordens mullhalt med näring till växterna och ger en bättre struktur på jorden.
Gröna gödselmedel
Stallgödsel från häst, ko och får. Innehåller allt en växt behöver, men välbrunnen stallgödsel inte så mycket kväve. Grävs ner i jorden på hösten eller, om jorden är väldigt sandig, tidigt på våren. Förbättrar jordens struktur och fyller på grundförråden. Verkar under lång tid.
Hönsgödsel, nässelvatten. Väldigt rikt på kväve och bör därför ges lite och ofta i växande gröda. Blanda med vatten, rör om och låt stå tills det börjar lukta starkt gödsel. Späd till färgen av ’svagt te’.
Trädgårdskompost. Fungerar som stallgödsel. Näringsrikt, men inte så mycket kväve. Innehåller mängder av goda organismer som hjälper till att göra jorden levande.
Kökskompost och Bokachi. Innehåller mer kväve än trädgårdskompost men oftast inte så mycket. Kan grävas ner samtidigt som stallgödsel höst eller vår. Tänk på att lagad mat innehåller salt. Har mycket lagad mat lagts i komposten ska den spridas på större yta. Höga halter av salt bränner växternas rötter.
Urin Även kallat guldvatten. Mycket kväverikt, men innehåller även kalium. Spädes en del urin, tio delar vatten.
Blodmjöl. Rikt på kväve, myllas ner runt växterna eller vattnas ut.
Benmjöl. Rikt på fosfor och kalium. Gynnar blomning och fruktsättning. Rekommenderas ofta i samband med löksättning på hösten.
Vedaska. Rikt på kalcium (75 % kalk), kalium och andra mikronäringsämnen. Kan även innehålla mindre bra ämnen som kadmium och arsenik. Sprid runt bärbuskar och fruktträd, i perennarabatter och på gräsmattan men inte till köksväxter. Askan ska spridas tunt, bara dammas över jorden. Lägg inte aska i komposten.