Akleja - vacker, lättskött och tålig
Akleja i trädgården
- Odla från frö eller plantera färdiga plantor.
- Bland aklejafröer finns unika, spännande sorter.
- Akleja kan odlas i hela landet.
- Akleja trivs i sol till halvskugga.
- Akleja kräver ingen skötsel.
Akleja, Aquilegia vulgaris, är en perenn tillhörande aklejasläktet, Aquilegia, som i sin tur ingår i familjen ranunkelväxter, Ranunculaceae. Aklejasläktet hyser uppåt ett hundratal arter av perenna växter som slagit rot i hela Europa, i Nordafrika och norra delarna av Asien. I Tyskland använde medeltidens munkar akleja som medicinalväxt mot diverse utvärtes åkommor, som skorv och löss. Från de tyska klosterträdgårdarna färdades aklejan till Sverige och blev en av våra mest älskade blommor kring kloster, gårdar och torp. Den ursprungliga arten är blå och förekommer vild på ödetomter, ängar och i snår.
Aklejans alla namn
Det finns lite olika uppfattningar om hur det vetenskapliga namnet Aquilegia ska förklaras. På latin betyder aquila ’örn’ och legia ’en samling’, vilket skulle kunna syfta på blommans baksida, vars blomsporrar påminner om fem fåglar som sitter i ring med näbbarna inåt. En annan förklaring är att aquilegium på latin betyder ’uppsamlare av vatten’ och namnet ska anspela på aklejans kronblad som formar en korg eller bägare där vattendroppar samlas.
Det är fascinerande hur en blomma kan väcka vår fantasi och associationsförmåga. Akleja är ett kärt barn med många smeknamn och beskrivningar. I Italien skildras aklejan som fjärilen som flugit från skogen till våra trädgårdar. Där kallas den också ”Gömd kärlek” (Amor nascosto) eller ”Blomma med huva” (Fior cappuccio). Den senare betydelsen hittar vi även i England där akleja kallas för ’Mormors hätta’ (Granny’s bonnet) och i Frankrike associerar man i stället för huvudbonad till handskar och kallar akleja ”Vår frus handskar” (Gants de notre dame).
Utsvävande aklejor
Aklejor korsar sig bokstavligen hej vilt och frösår sig gärna. Bjuder du in akleja i din trädgård har du snart många fler och kanske inte alls i samma färg som den första. Det är spännande och ett härligt inslag i trädgården med en så elegant och skir blomma som tittar upp lite varstans alldeles gratis. Önskar du bromsa spridningen klipper du av blommorna så snart de vissnat. Kvar finns tuvan med vackert formade blad som fyller ut i rabatten.
Vill du vara säker på vilken art och sort av akleja som ska växa upp köper du nya fröer eller plantor av önskad sort.
Arter och sorter av akleja
För den som en gång fallit för aklejans charm är det alltid lockande att hitta nya exemplar. Eftersom akleja korsar sig så villigt finns många arter och sorter utöver den vanliga vildformen av akleja.
Klassiskt vacker akleja
Den ursprungliga arten heter Aquilegia vulgaris, där vulgaris betyder ’vanlig’. Det är en vildform som vi gärna odlar i trädgården. De vackra klockformade blommorna tippar neråt och är i huvudsak blå men rosa, lila och till och med tvåfärgade sorter förekommer. De grågröna, mycket dekorativa bladen bildar en söt tuva. Varje blad är tredelat och de tre mindre bladen djupt flikiga. De vanliga aklejorna blir höga, upp mot 70 till 80 cm.
’Nora Barlow’ är en gammal sort av vanlig akleja med ett speciellt utseende. Blommorna är karminröda med crèmevita spetsar och ser nästan konstgjorda ut. En annan spektakulär sort är ’William Guinness’ vars purpursvarta blommor med vit krage är drar blickarna till sig.
En varietet av vanlig akleja är klematisakleja, Aquilegia vulgaris var. clematiflora, vars blommor liknar klematisens. En ovanlig sort är ’Green Apples’, den första gröna, dubbla klematisblommande aklejan. Klematisakleja har uppåtsträvande blommor till skillnad från andra aklejor vars blommor är mer eller mindre hängande.
Aklejans sporrar
Aklejor har en uppsättning kronblad på blommans baksida som kallas sporrar. Formade som korta eller långa spetsiga rör ger sporrarna blomman ett mycket karakteristiskt utseende. I spetsen på sporren finns nektar som kan var svår att komma åt för många insekter. Humlor ses ofta tumla runt extra glatt bland aklejor eftersom deras tunga är lång nog att nå sporrarnas nektar.
Strålande pastellakleja
Pastellakleja, Aquilegia x cultorum, är en läcker art med många olika sorter som bjuder på fantastiska färger och mängder av stora blommor. Pastellakleja F1 ’Songbird Bluebird’ har himmelsblå blommor med vit krage medan F1 ’Songbird Robin’ är rosenröd med vit krage. Båda sorterna blir runt 40 cm höga. Pastellakleja ’McKana Giant’ svävar ut i en vild blandning av olika pastellfärger. Blomman sitter på höga stänglar, uppåt 75 cm, och har långa, eleganta sporrar.
En härlig blandning aklejor
Vanlig akleja och pastellakleja är de arter vi ser mest i våra trädgårdar, men det finns många andra spännande och odlingsvärda varianter.
Scharlakansakleja, Aquilegia canadensis, härstammar från Kanada där den klarar av att växa i riktigt tuffa klimat. Blommorna är uppseendeväckande eldröda och gula med tätt inböjda sporrar. En annan extra tålig art är alpakleja, Aquilegia alpina, med stora blå blommor och grågrönt bladverk. Båda dessa tuffingar håller sig på låg nivå, runt 35 till 45 cm, vilket säkert är en anpassning till kallt och blåsigt klimat.
En sötnos bland aklejor är guldakleja, Aquilegia chrysantha, med lysande guldgula blommor och ett sirligt växtsätt. Sorten ’Yellow Star’ har långa eleganta sporrar och blomman är ljust guldgul med en härlig doft. Höjden landar på runt 80 cm. En annan doftande art är grönakleja, Aquilegia viridiflora. med mörkt purpur- och chokladfärgade blommor som verkligen väcker uppseende i rabatten. Grönakleja är en låg sort, ca 35 cm, som inte brukar vara så långlivad. Eftersom den frösår sig villigt finns den ändå kvar i trädgården trots att många plantor dör efter några år.
Japansk akleja, Aquilegia flabellata, är en förtjusande miniakleja, utmärkt för trädgårdens stenpartier. Japansk akleja blir bara 15 cm och finns i olika nyanser av blått, vitt och rosa.
Frösådd av akleja
Det är roligt att så akleja men alla arter är inte de bästa för nybörjaren. Aklejafröer kan ligga länge i jorden och vänta på att gro, vilket förklarar varför de kan dyka upp plötsligt i en trädgård där sly och snår har rensats bort.
De bästa sorterna att så för den som inte är en van fröodlare är pastellaklejorna F1 ’Songbird Bluebird’ och F1 ’Songbird Robin.’ De förodlas inomhus tidigt på säsongen och gror inom några veckor. De växer snabbt och hinner blomma redan första säsongen efter sådd.
Många andra aklejor blommar inte förrän säsong två och det finns arter som kan ta upp till ett år innan de gror. Om du bara tar reda på vad som gäller för varje enskild sort är det värt väntan att fröså spännande arter och sorter av akleja.
Aklejans blad kan förväxlas
När en akleja blommar är den svår att ta miste på. Däremot sker ofta en sammanblandning mellan akleja och aklejruta, Thalictrum aquilegiifolium, så länge de inte har börjat blomma. Aquilegiifolium betyder ungefär ’aklejlika blad’, vilket vittnar om att de båda arterna verkligen är lika i bladens form och växtsätt.
Akleja sköter sig själv
Akleja i alla sina arter och sorter är mycket tålig och många kan växa i hela landet. De trivs i sol till halvskugga och vanlig trädgårdsjord. På våren tittar de första vackra bladen upp och bildar snart en liten tuva. De tidigaste aklejorna blommar redan i maj, annars är juni och juli aklejans blomningsperiod.
Efter blomning kan bladen ganska snabbt övergå i rött till rostbrunt, särskilt en torr sommar. Vill man få en grön tuva igen är det bara att klippa ner hela plantan så kommer det nya, fräscha blad och ibland till och med lite nya blommor. Det är dock vackert att låta blad och blomstänglar stå kvar och vissna. Vill du sprida fröna är det också viktigt att låta blommorna sitta kvar tills de torra kapslarna spricker och sprider frön till nästa års aklejaöverraskningar.
Akleja tillhör en av våra mest lättskötta perenner och de är verkligen njutbara att ha i trädgården. Prova gärna att så någon ny sort som bjuder på charm, bus och färgrikedom i rabatten.