Odla egna tomater

Så här odlar du tomater

1. Förodla inomhus i februari-april.
2. Använd extra belysning tidigt på året.
3. Skola om dina tomatplantor.
4. Plantera ut när risken för frost är helt över.
5. Odla tomater i sol.

Förodla tomater inomhus

Ha inte för bråttom när du sår tomater. Tidpunkten för tomatsådd beror på hur du tänker odla dem och var i landet du bor. Räkna 7–8 veckor från sådd till utplantering. Har du tillgång till varmt växthus kan du så i februari. Ska tomaterna stå ute får du vänta till mitten av april.

Börja med att grunda små krukor eller lådor med plantjord, toppa med såjord. Vattna. Lägg ett par fröer i varje kruka, och i lådan fördelar du fröerna jämnt över ytan. Täck med ett tunt lager såjord eller vemikulit. Glöm inte att sätta i etikett med sortnamn och datum. Täck med fiberduk eller plast med hål. Placera sådden varmt, runt 25 °C. Före groning behövs inget ljus.

Tomatfröerna gror på 4 till 6 dagar, står de svalare kan det ta upp till 14 dagar. Ta bort plasten så snart de första bladen syns och placera sådden ljust. Att ta bort plasten är viktigt för att de små känsliga bladen inte ska få kondensdroppar på sig. Temperaturen ska nu ligga runt 18° men aldrig under 15°. Håll jorden fuktig men inte genomvåt, enklast är det med underbevattning. Ställ krukorna på en bricka med en kapillärmatta, då håller jorden en jämn fuktighet.

Använd extra belysning till tomatsådder

När tomatbladen börjar utvecklas ordentligt behövs mycket ljus. På en inglasad varm balkong, i ett växthus eller uterum i söderläge med värme kan möjligen det naturliga ljuset räcka. Men för att vara på den säkra sidan är extrabelysning att föredra, särskilt för de tomater som såtts före april. Lamporna ska lysa 16 timmar per dygn, inte mer, vila i mörker är viktigt även för tomater. För mycket ljus ger stressade plantor. Läs mer om ljus till dina tomatsådder i Belysning vid förodling - så funkar det.

Skola om dina tomatplantor

När plantorna börjar få några karaktärsblad, de blad som kommer efter de första två hjärtbladen, är det dags att plantera om, eller skola om dem som man säger på fackspråk.

Fyll krukor till häften med planteringsjord. Kläm på krukan med plantorna och lyft försiktigt upp dem en och en. Du kan använda en prickelpinne, omskolningsredskap, eller en vanlig gaffel. Håll i bladen, aldrig i stammen, det är så lätt att nypa för hårt och då dör plantan. Sätt ner plantan i den nya krukan och fyll upp med jord. Plantan ska stå djupt, karaktärsbladen ska ligga precis ovan jordytan, hjärtbladen under. Dunka krukan försiktigt i bordet, då sätter sig jorden fint runt rötterna. Tryck inte till jorden för hårt, rötterna behöver luft. Vattna, och glöm inte etiketter om du vill hålla reda på sorterna. Ställ tillbaka krukorna på brickorna på samma ljusa plats.

Nu kommer det att gå undan, tomatplantorna växer så det knakar. Följ upp med pinnar som plantorna kan bindas upp mot och glesa ut om de står så tätt att de rör vid varandra. Vattna underifrån, ge lite näring i vattnet efter ett par veckor.

Plantera ut tomaterna 

Låt plantorna stå och vänja sig några dagar på den tänkta växtplatsen. Vattna plantorna när det är dags att plantera. Ta ur dem ur krukan och ta bort de två–tre nedersta bladen. Plantera sedan så djupt du kan, tomatplantorna bildar nya rötter på stammen om den kommer ner under jorden och mycket rötter ger starka plantor. En planta i varje odlingskärl och 35–55 cm mellan plantor i bädd rekommenderas. Vattna när planteringen är klar, tomater vill ha mycket vatten men hur mycket är det vädret som styr. Jorden ska vara fuktig men det övre skiktet bör få torka lätt mellan vattningarna. Varma perioder kan det behöva vattnas två gånger om dagen. Däremot får de aldrig stå i genomvåt jord någon längre tid, då är det risk att rötterna ruttnar.

Tjuva tomater

Tomater har ett slingrande växtsätt och kan bli flera meter långa därför behöver de bindas upp. Det kan vara mot riktigt långa käppar eller snören som fästs i taket. Huvudstammen blir grövre under sommaren och för att inte strypa dem bör de fästas löst med bindklämmor eller liknande. Det går även att snurra tomatplantan runt snöret allt eftersom den växer.

I bladvecken, där bladskaftet sitter fast på stammen, växer det ut nya sidoskott, det är det vi kallar för tjuvar. Tas de inte bort blir tomatodlingen snart en djungel med mycket blad men inte så fina tomater. Busktomater behöver inte tjyvas, men blir de alltför tätvuxna vinner även de på lite gallring bland skotten. Busktomater blir inte så höga men behöver stöttas med käppar eller växa hängande i ampel.

Blommorna växer ut i klasar mellan bladen och är självpollinerande, men de tar gärna hjälp av humlor och bin om de hälsar på. Befruktningen gynnas av lite fuktigare luft, duscha gärna plantorna på morgonen när vädret är varmt och skaka dem lätt så pollenet lossnar och ramlar ner på pistillen.

Ta för vana att gå igenom dina tomatplantor regelbundet, ett par gånger i veckan för att tjyva och binda upp. Passa på att titta efter skador och insekter som genast plockas bort innan de helt tar över.

Odla tomater i sol

Smaken på tomater kommer med solen som lockar fram socker, vitaminer och alla härliga aromer. Tomaterna som säljs i butikerna plockas innan de är riktigt mogna och får därför inte samma rika smak. Det behövs inget lyxigt växthus, en inglasad balkong eller ett uterum kan duga lika bra, bara solen lyser där minst 6 timmar om dagen. En solig och vindskyddad plats ute kan också duga, men då får man välja sorter som klarar våra somrar.

Odla tomat i bädd eller balja

När småplantorna står på tillväxt är det hög tid att börja fundera på slutstationen. Det går bra att odla tomat i fasta bäddar i växthus, om förra årets tomater varit friska behöver jorden bara bytas vart tredje år. Men det går även alldeles utmärkt att odla i stora baljor, krukor eller hinkar i stället, se bara till att det är hål i botten där överskottsvatten kan rinna ut. Fördelen med odlingskärl är att de går att flytta på om väder och vind så kräver. 

Odla dina tomater i växthus, uterum, balkongen eller på skyddade platser utomhus.

Jord och gödning till tomater

Tomater kan vara lite kinkiga när det gäller jorden. Den bör vara näringsrik, i början gillar tomaterna mycket kväve (N). När de första blomklasarna kommer är det däremot fosfor (P) och kalium (K) som gäller. Man kan antingen välja vanlig planteringsjord och blanda två delar planteringsjord med en del kogödsel och lite hönsgödsel. Det som kallas grönsaksjord är också bra. I båda fallen ska man vara beredd att gödsla lite extra efter några veckor. Tillsätt gärna dolomitkalk med magnesium, (Mg), eller epsomsalt som också innehåller magnesium, gäller både bädd och balja. Odlar man i fasta bäddar ska stallgödsel och/eller kompost vändas ner. Gräsklipp är bra liksom nässelvatten fram till andra blomklasen. Det är kväverikt, för mycket kväve efter midsommar ger kraftigare växter, men på bekostnad av blommor och frukt. Har man tillgång till tång är det bara att gratulera. Lägg tången på bäddarna och vänd ner innan plantering. Tången innehåller salt och det kan påverka tomaternas smak och göra dem ännu godare. För alla utan tång kan guldvatten ha samma effekt. Späd urin 1/10 och vattna. 

Tomat tillhör den stora familjen Solanaceae och är släkt med paprika, aubergine och potatis. Röda tomater i olika nyanser är vanligast, men det finns gula, orangea, gröna, ja till och med svarta. Vanligast är runda tomater i olika storlekar, mellan 70–200 gram. Minst är cocktailtomater och körsbärstomater, störst är de matiga bifftomaterna som kan väga över 200 gram. Sen har vi de avlånga plommontomaterna i olika storlekar. Bland de stora avlånga sorterna hittar vi koktomater som har mer och fastare fruktkött, utmärkta när det ska göras pastasås.